AI-POLICY FÖR KOMMUNIKATÖRER
AI-förordningen gäller stegvis
Artikel 50:s transparensregler tillämpas sedan 2 augusti 2026. Leverantörer ansvarar bland annat för information vid direkt AI-interaktion och maskinläsbar märkning av syntetiskt innehåll. Tillhandahållare ansvarar bland annat för information vid känsloigenkänning och biometrisk kategorisering samt för upplysning om deepfakes och viss text om frågor av allmänt intresse. Undantagen i artikeln måste bedömas i det konkreta fallet.
För system som fanns på marknaden före 2 augusti 2026 har endast leverantörskravet i artikel 50.2 övergång till 2 december 2026. Kapitel III avsnitt 1–3 tillämpas från 2 december 2027 för högrisksystem enligt artikel 6.2 och bilaga III och från 2 augusti 2028 för system enligt artikel 6.1 och bilaga I.
Använd EUR-Lex konsoliderade lydelse per 27 juli 2026 för dagens regler. Läs ändringsförordning (EU) 2026/1744 när du behöver se vad Digital Omnibus ändrade.
Vem står bakom innehållet?
Den här guiden är skriven av C. Leijon och ingår i AI på svenska. Sidan är ett praktiskt arbetsstöd — inte juridisk rådgivning, och ingen extern jurist har granskat innehållet. Dataskyddsombudet är rådgivare och granskare, inte den som "godkänner" enskild publicering — det ansvaret ligger hos verksamheten. Låt juridik och DSO granska policyn innan den antas.
Kommunikationsfunktionen behöver en egen AI-policy
Kommunikatörer producerar material som når många och representerar organisationens varumärke — ofta med bilder, röst och rörlig media där AI väcker särskilda upphovsrätts- och integritetsfrågor. En AI-policy för kommunikation behöver hantera:
- Upphovsrätt: helt AI-framställda bilder utan mänskliga fria kreativa val får enligt PRV inte upphovsrätt, medan AI-assisterade verk och möjlig likhet med skyddat material kräver separat bedömning
- Bild och röst: foton och inspelningar av identifierbara personer är personuppgifter (GDPR)
- Transparens: AI-genererat eller manipulerat innehåll som liknar verkliga personer kan kräva tydlig märkning (EU AI Act art. 50)
- Varumärkesansvar: AI-utkast ändrar inte ansvaret för att budskap är korrekta och förenliga med tonalitet och fakta
Vem ansvarar för vad
Kommunikatörer och redaktörer:
- Kontrollerar att bild-, röst- och textunderlag får användas samt att ändamål, rättslig grund och information till berörda är hanterade
- Granskar AI-genererat material för faktafel, ton, upphovsrätt och vilseledande likhet med verkliga personer
- Märker AI-genererat eller manipulerat innehåll när det krävs för transparens
- Matar inte in opublicerat eller känsligt material i öppna verktyg
Kommunikationschef/ledning:
- Beslutar vilka verktyg som är godkända och för vilka ändamål
- Ansvarar för att publicerat material följer lag, avtal och varumärkesriktlinjer
Juridik och DSO:
- Rådgivare i upphovsrätts- och GDPR-frågor och granskar policyn
- Stödjer bedömning av licenser, samtycken och transparenskrav — men ersätter inte verksamhetens ansvar för enskild publicering
Mall att ta med till ledningen
Att införa policyn i praktiken
- Kartlägg nuläget. Vilka AI-verktyg används redan för text, bild och video, och hur hanteras licenser och samtycken?
- Stäm av med juridik och DSO. Klargör upphovsrätt, GDPR för bild/röst och när transparensmärkning krävs.
- Gör granskningssteget obligatoriskt. Faktagranskning och licenskontroll innan allt externt material publiceras.
- Bestäm märkningsrutiner. Definiera när och hur AI-genererat innehåll ska märkas.
- Revidera regelbundet. Sätt ett revisionsdatum och uppdatera när verktyg eller regler ändras.
Relevant regelverk och vägledning
- Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (öppnas i ny flik) — skydd för verk och frågan om AI-genererat material.
- Dataskyddsförordningen (GDPR, förordning (EU) 2016/679) (öppnas i ny flik) — foton, röst och annan media av identifierbara personer är personuppgifter.
- EU AI Act (förordning (EU) 2024/1689), art. 50 (öppnas i ny flik) — transparenskrav för AI-genererat och manipulerat innehåll (deepfakes).
- Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) (öppnas i ny flik) — förbud mot vilseledande marknadsföring, relevant vid AI-genererat reklammaterial.
- Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), vägledning om GDPR och AI (öppnas i ny flik) — vägledning om bild, samtycke och GDPR.
- Patent- och registreringsverket (PRV), prv.se (öppnas i ny flik) — information om upphovsrätt och varumärken.
Nästa: Checklista
Kontrollera användningen före, under och efter — sista steget i guiden.